onsdag 4 februari 2009

Sov gott min lilla kisse!

Vår lilla Linus har kommit till katthimmelen.

Min sambo ringde mej på jobbet igår kväll å berättade va som hade hänt å ja blev så ledsen å arg samtidigt!
Ja blev så arg för den ynkrygg som körde på vår lilla bebis inte hade mage nog att stanna å säga till vad som hade hänt! Det hände precis utanför vårt hus å när dessutom han hade både halsband å namntub med våra telefonnummer så informerar man väl ägarna!? Ja blir så arg å så lessen, de kändes så himla respektlöst gentemot Linus! Bara lämna honom mitt i vägen! För visst märker man om man kör över någons katt!!??
Sen vet ja mycket väl att alla inte behandlar katter som just mer än katter å skiter i vilket men när man ser att det är någons husdjur, någons familjemedlem så har man väl lite samvete i kroppen!!?? Det gör mej så upprörd! Visst ja hade varit lika ledsen för det som har hänt men ja tycker bara inte man gör så!!
All eloge till den kvinnan som stannade å frågade om det var vår katt (de va så vi fick reda på det)! Hon såg honom mitt i vägbanan å tänkt att det va våran. Tack till dej..

Många av er kanske tycker ja överdriver men man fäster sig så mycket med sina djur! Det blir verkligen som en i familjen, å speciellt om man behandlar sina djur som en människa! Ja kommer sakna honom så mycket å de känns så himla tomt efter honom.. Ögonen tåras så fort ja tänker på honom.. Skulle kunna sitta här en hel dag å berätta för er om hans speciella sätt å alla saker ja kommer att sakna med honom! För han va speciell!











Hoppas du har det bra å du vet att vi saknar dej! Du va ju mammas lilla bebis..
Sov gott min älskade kisse!

23 kommentarer:

mylovelygrandma sa...

Åh nej.. vad hemskt! och konstigt att den som gjorde det inte kunde göra åtminstonde lite rätt och höra av sig. Jag beklagar! förstår att man fastnar även för familjemedlemmar som har fyra ben! Kram på dig!

Hannis sa...

Du överdriver verkligen inte!
Det är en sorg precis som alla andra!
Fy fan för dom som lämnar överkörda djur på det sättet!

Stor tröstekram Hannis

annashusidingtuna sa...

En del människor är bara för hemska!
Klart att ett husdjur blir en familjemedlem, någon som man älskar och bryr sig om!!!!
Att skriva av sig som du gjort kan lätta lite på det jobbiga...
Kramar Anna

K sa...

Tänker på dej ska du veta o nej du överdriver absolut INTE. Ett djur blir ju att betyda lika mkt som människor som står en nära så förstår absolut!
Man blir så förbannad på såkallade människor som kan me att göra så. USCH Å FY!!!
BAMSEKRAM TILL DEJ /K<3

Evelina sa...

Usch, vad trist... det är inte roligt att mista en familjemedlem..

Kram Evelina

Anonym sa...

Nej vad tråkigt, jag håller med man kontaktar ägaren till katten som man har kört på. Jag lider med dig.
Jätte söt var han.
Kram annica

drömmen om vitt sa...

Klart att du inte överdrivar....så tråkigt och sorgligt:( Hoppas det känns bättre snart.
Lotta

Viveka i Bläckhornet sa...

Men åhh vilken sötnos!
Jag förstår att du sörjer. Jag är själv en STOR kattälskare och vuxit upp med dem. Tyvärr har jag råkat ut för samma sak som dig tre gånger.

Jag vet hur fäst man är vid sin vän...

Önskar dig allt gott

Kram Viveka

Britt sa...

Jag håller med, självklart skulle han väl sagt till!
Tänk vad man fäster sig vid de små djuren... :-)

Kram Britt

Vitt är vackert sa...

Å nej!! Sånt får ju bara inte hända!! Förstår dig precis, de blir familjemedlemmar de små liven. Man sörjer dem precis som en människa. Må han vila gott i katthimlen.
Tänker på er!
Stoor kram! Ellinor

Anonym sa...

å vad synd. djuren blir ju som ens barn. har själv haft både hund och katt och katten blev påkörd precis utanför vårt hus i somras. men vi hade tur i oturen att gubben som körde på våran tuss var en ärlig man som kom och knackade på och frågade om han var vår. man lämnar bara inte ett påkört djur i vägen, varken det är tamt eller vilt. fy skäms på den som gjort det! och många kramar till dig och familjen som mist en liten vän.

Vitt och blandat sa...

Kära, kära du - hur kan du ens skriva att du överdriver?.. Det finns ingenting som kommer en så nära som sina älskade djur..

Jag är så otroligt lessen för din/er skull.. Jag sänder mina varmaste tankar till er och till din fina Linus..

Kramar/Anneli

irma´s uthus sa...

Vilken underbar katt, liknar våran NESSY.
Kram irene&fanny

Lily of the valley sa...

Jag är ledsen för din skull, man känner en sån sorg och förlust!
Varma kramar från Lily

Majas skafferi sa...

Hej! Jag vet hur det känns,det är så otroligt ledsamt när en katt-familjemedlem hastigt försvinner!
Man är liksom så oförberedd..förlorade en älskad katt som var så otroligt speciell på samma sätt för 9 år sedan nu,men ofta tänker jag på honom!
Ha det bra!

Butik Östergården sa...

Hej
Jag blir jätte glad att du tittar in hos mig.
Men jag börjar gråta när jag läser om din lilla bebis.
Exakt samma sak hände med min katt Figge för två år sedan. Blev också överkörd och fick ligga där tills en vänlig människa kom och frågade om det möjligen var våran katt som låg död på vägen. Gråter fortfarande när jag tänker eller pratar om det. Jag älskade verkligen den katten. Att en del inte begriper att det är en familjemedlem. Kan inte fatta att det finns folk som inte stannar. Utan kör vidare som om inget hänt. HATAR VERKLIGEN SÅDANA MÄNNISKOR!!!
Du får gömma honom längst in i ditt hjärta! Och han har säkert kommit till en vacker plats!
Jätte stor kram till dig!
Helen

Anonym sa...

Men herregud vilka hemska människor det finns! Har själv två katter och jag skulle bli stortokig om nån gjorde så mot våra katter...jag menar, det tar bara två min att knacka på dörren och berätta vad som hänt. det är det minsta man kan göra!!

För att kanske lätta upp humöret lite så finns det en tävling på min blogg, men endast tills imorgon kväll...

//Linda

Fru Ekenstedt sa...

vilken fin liten kisse.
jag tjatar på min man om att få skaffa en men har inte lyckats övertala honom än. :)

kram
kristina

Nostalgi och Rosor/ Linda sa...

Åhhh nej fy va ledsen man blir...
Tänk att de finns såna hjärtlösa typer... Hoppas kissen får de bra i sin katthimel...
Kraaaam och kram igen...

Smultronstället sa...

ÅÅÅ näe jag vet precis hur ni känner, vi har haft 4 katter som blivit påkörda å dumpade. De första gångerna blev jag helt apatisk av sorg, det var såå hemskt.
Gud så sööt han e på korten..usch känner verkligen med er..

Sköt om er
Kram M

Camillas Mitt Ljuva Hem sa...

Så tråkigt, vet hur jobbigt det är.. En riktig sötnos!

Usch, jag förstår inte hur man bara kan köra iväg, så respektlöst!

Hoppas att ni får en mysig hjärte-dag trots er stora förlust.

Kramar Camilla

gamla skolan sa...

Önskar dig en riktigt mysig alla hjärtans dag ! Kramar Susanne / den gamla skolan

Syster vit sa...

Jag lider med dig, katter är härliga djur och så självständiga. Vi fick ge bort vår katt för sex år sedan pga att jag blev allergisk mot katt och hund. Det var inte poppulärt i familjen. Kram Liselott.